Aboriginer anlände de första brittiska nybyggarna till Australien.

Aboriginer är benämningen på Australiens ursprungsbefolkning. De första människorna som kom till Australien kom från Sydostasien och beräknas ha bott där minst 45,000-50,000 år.  Innan europeerna anlände till Australien bosatte aboriginerna sig vanligtvis längst kuster där befolkningstätheten ofta var hög. Sedan fanns det även stammar som bodde på torr land i öken området och som var beroende av stor mark och stor rörlighet. Stammarna var grupperade i mindre enheter med egna områden. Trots det ansåg de sig som släkt och var i kontakt med varandra. Aboriginerna skaffade sig födda genom jakt, fiske och insamlingar av frukt, växter, rötter dessutom insekter och smådjur. De hade små materiella behov och bodde i enkla hyddor framställda av grenar och löv.I slutet av 1700-talet anlände de första brittiska nybyggarna till Australien. Efter att europeérna koloniserade Australien krockade två olika kulturer med varandra där följderna för aboriginerna har varit katastrofala. Europeérna ankom till vad de benämnde “stora, outnyttjade naturområden” som de sedan använde för odling och som betesmark för sina djur. När aboriginerna fortsatte att bruka sin mark anklagades de för olaga intrång  och stöld som ledde till straffexpeditioner. Urfolket ansågs som underlägsna men fick till reservat där ett fåtal stammar fick leva enligt sin traditionella livsstil. De flesta blev allt eftersom tvungna att arbeta på vitas gårdar eller ta sig till storstäderna, vilket bidrog till att den sociala och kulturella identiteten försvann. Europeiska sjukdomar, undernäring och konflikter var faktorer som skulle komma att minska aboriginernas folkmängd. De europeiska nybyggarna tog mat och vatten från urfolket som i slutändan förlorade kontrollen över sitt land. Europeérna trodde att aboriginerna var ociviliserade, primitiva och i vissa fall vilda, vilket ledde till förödelse för aboriginerna.I den här rapporten undersöks hur aboriginernas situation ser ut idag, vilka förbättringar som har gjorts och vilka problem som återstår.UndersökningHur ser Aboriginernas situation ut idag? Vilka förbättringar har gjorts?Efter andra världskriget ökade medvetenheten om de mänskliga rättigheterna internationellt. Australien var tvugna att se över sin egen politik gentemot aboriginerna efter att de hade undertecknat internationella föredrag om de mänskliga rättigheterna. Aboriginerna fick stöd från många som har kämpat för att de ska få samma rättigheter som de vita australiensarna. En  triumf för aboriginerna i deras arbete för rättigheter är att de år 1962 fick rösträtt i nationella val.År 1967 fick de även rätt till samma sociala rättigheter och trygghet, exempelvis  pension och socialbidrag, som resten av Australien.Sedan slutet av 1980-talet har mängden aboriginer som dör i polisens häkte öka markant. 1987-1991 genomförde regeringstjänstemän en undersökning på det problemet och det de fann var att aboriginer var mer benägna att arresteras och fängslas än icke-aboriginer. I undersökningen gjordes rekommendationer till den australiska regeringen att hantera diskrimineringen som aboriginerna möter. Resultatet blev att den australiska regeringen ökade utgifterna som läggs på aboriginal hälsa, utbildning, jobb, bostäder och samhällsprogram. Antalet program för att förbättra polisens relationer med aboriginer har blivit fler.Vad för problem finns kvar?Trots framstegen som har gjorts inom medborgar-och landrättigheter, samt att övervinna diskrimineringen så har Aboriginerna fortsatt svårigheter. Folkets språk, konst och traditioner har fått mer socialt anseende och stöd i Australien och övriga världen, men det aboriginska folket är till denna dag ännu ekonomiskt, socialt och politiskt underprivilegierade. De möter fler problem jämfört med de vita australiensarna inom områden som hälsa, utbildning och arbete.Hälsotillståndet för aboriginerna ser sämre ut än det gör för andra australiensaren. Den förväntade livslängden för aboriginerna är 15-20 år mindre än resterande befolkningen i landet och antalet aboriginska barn som dör innan de fyller ett år är två till fem gånger högre än det nationella genomsnittet. Trots att de introducerade sjukdomarna europeerna förde med sig under koloniseringen inte längre har en sådan  stor inverkan, har aboriginer fortfarande en högre risk att utveckla komplikationer från vanliga sjukdomar. Aboriginerna är t.ex. mer sannolika att få hjärtsjukdomar, njursvikt, diabetes och stroke och undernäring är ett utbrett problem bland Aboriginerna. Faktumet att många aboriginer lever i dåliga bostäder med sämre sanitet och hygien bidrar även till deras hälsoproblem.Olika typer av missbruk, särskilt alkoholmissbruk, har drabbat aboriginerna hårt. Alkoholmissbruket leder till våld, brottslighet, arbetslöshet och hälsoproblem. På grund av detta jobbar aboriginska föreningar aktivt med att öka medvetenheten kring problemet och att utveckla behandlingsprogram. De är alla överens om att missbruksproblemen skulle minska om aboriginernas hälsa samt förutsättningarna för utbildning och arbete skulle förbättras.Den låga utbildningsnivån är ännu en orsak bakom många av de problem aboriginerna möter, såsom den höga arbetslösheten. Eftersom att deras utbildningsnivå är lägre än andra grupper i Australien kan aboriginerna endast tävla om lågbetalda jobb.